Diana - vet mest och bäst!

I helgen har det disskuterats lite om det där med sms-regler, ringa varnnan gång och
annat man töntar sig med när man träffar en boy.

Jag är old fashion och föredrar att killen hör av sig först
och sen är den som ringer eller messar först ett antal gånger.

Det är liksom killars uppgift det där med att uppvakta.
Jag är tjej och vi tjejer nojjar oss alltid över hurvida killen är intresserad eller inte.
Vi skulle kunna få det svart på vitt att killen i fråga är intresserad, vi skulle ändå
inte ta till oss det och tro på det. Vi skulle tveka iaf och analysera sönder hela grejen.
Så istället för att njuta tjatar vi hål i huvudet på våra kompisar om hurvida
det som stod i messet betyder det han skrev eller om han  menar något annat.

Hade en kille skrivit till en tjej " jag gillar dig" hade hon diskuterat med sina vänner hurvida
det betyder att han gillar henne som en potentiell flickvän eller som en kompis
och eftersom att tjejer tvekar så mycket hade hennes slutsats blivit att killen menade gillar dig som i vän!!

Så istället för att läsa det som står eller höra det som sägs har tjejer en tedens till
att vinkla allt till sin nackdel, WHY?!

En tjej kan inte messa först för då är hon för på, det är här fyllemessen kommer in i bilden.
Istället för att ta ett initiativ att höra av sig som en vanlig människa (läs:kille) en vardag,
vilket förmodligen uppskattas mer, messar tjejen på fyllan, för då skiter hon helt plötsligt
i om hon är för på. Men vilken kille uppskattar ett jävla fyllemess?
Vi tjejer blir glada om vi får ett mess överhuvudtaget, kvittar nästan vad det står, vilken tid det skickas
eller vilken dag, bara man får ett mess av den killen, det där messet man väntat i en evighet på!!

Puss från Diana som erkänner att hon är oldie, feg och endast messar pojkar först på fyllan!