Da,da!


Boston tea party, finemang program.

Tog upp det här med att man i relationer ibland
pratar bebisspråk med varandra, framför allt tjejer då. Till killarna.

Givetvis började jag fundera på detta.
Vissa hävdar att det är tjejens naturliga omhändertagande
som skapar detta. Tjejer gullar och muppar sig med barn således
också sina män. Fattar inte resonemanget.

Jag vill snarare hävda att tjejen ställer sig själv i en lägre position än mannen
när hon talar bebisspråk med honom.  Och på vilket sätt skulle det vara gulligt?
Tjejen tappar lite av sin "vuxenhet" och blir snarare barnet som pratar bebis-språk med sin mamma!

Min brors fru kallar min bror snuttis, hela tiden, i alla lägen. När man ringer
och frågar efter honom hör man henne ropa: Snuttis, det är din syster i telefonen!

Kan inte dra mig till minnes att jag någonsin under alla år som sambo
pratade bebisspråk med Johan.
Måhända att jag kanske slått på dom lessna hundögonen och talat
väldigt mjukt (läs: fjäskat) om jag velat något som han ställde sig motvillig till.
Funkar inte hundögonen är det bara att dra till med de tunga artilleriet:
Leka Linda Lovelace och muta med en avsugning! Det funkar fan alltid!

Bästa sättet att övertala någon, fast asså, man måste vara sambo för att spela ut detta kort!!

Over and out från tjej med vuxenspråk!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0