Fröken kreativ!

KBT-behandling. Fint och logiskt så in i bomben.
Lätt? Nä!

Inte när man är fröken kreativa Diana,alltså full av påhittigheter i huvudet som
inte för fem öre är speciellt sannolika.
Tankar om det mesta katastrofala som kan inträffa.
Och jag är duktigt på att komma på sånna saker ,jävligt duktig.
Om jag får betygsätta mig själv får jag högsta betyg,fem lyckopiller ab fem möjliga!

Åka buss är en sådan grej med massa fasansfulla tankar.
Instängt, utom min kontroll och väldans fängslande.
Me don´t like at all!
Men nu har jag gett mig in i det, och måste stå ut. Helst vill jag bara skita i hela grejen.
Åka buss? Inget man måste kunna men fan vad nyttigt att komma över den där hemska känslan
jag har innan och på bussen.
JAG MÅR ILLA och en hemsk katastroftanke är givetvis då:
Tänk så spyr jag på bussen. Fatta vad pinsamt!
Resultat: Jag mår mer illa och trissar igång både tanke och känsla.
Så hade jag byggt upp ett berg av svårhanterliga känslor och
blir mest sugen på att lägga mig i sängen för att lägga ner verksamheten.
KBT, logiskt som fan....när inte huvudet löper för full eld och all logik stannade utanför när dörren
till bussen stängdes!

Så där stiger en darrandes,väldigt illamåendes tjej på bussen. Letar upp
första bästa lediga plats, helst nära dörren.
Håller krampaktigt i busskortet då jag knappt vågar röra mig av rädsla
för att tappa koncentrationen på att inte spy.
I vänsterhand har jag busskortet,gissa vad som finns i höger hand?
Den är redo att stoppa ner handen i väskan.
Varför?
Där ligger min spypåse redo ifall det katastrofala inträffar!

Ha ha, jag är så jävla bra på att komma på grejer,
som är helt oväsentliga och rent av livshindrande för mig!

But this is me,full av miljoner nojjer.
Trots att dom är konstiga finns det flashiga namn för dom,
alla slutar på fobi:)

Kyss hej från tjej som inte älskar bussen men som kanske lär sig att  tycka den är ett nödvändigt ont-
eller så skiter hon i den!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0