Diana - vet mest och bäst!

Tvättar och har skoj idag. Träffade en granne nere i rummet med de stora maskinerna.
Han stod och sprutade "ta-bort" på sina kläder,
sina blodiga kläder och då han hade massa märken i fejjan förutsatte jag
att han varit i slagsmål, blivit nedslagen menar jag då för han ser inte ut som
killen som slåss si då där.
Nyfiken tjej var ju tvungen att fråga om helgen varit hård.
Mycket riktigt hade han blivit nedslagen, i fredagsnatt utanför....ja gissa ställe ni.
Valentine? Jers!

På väg hem var stackarn när någon sparkade honom bakifrån.
Snodde hans plånbok och slog honom rejält.
Han hade blåmärken i fejjan, två brutna fingrar och ett avslitet ligament i knät.

Surprice att det var ett gäng, tråkigt nog var det personer med utländsk härkomst,
ny-svenskar, invandrare eller vad man väljer att kalla det.
Vet inte vilket ord jag finner lämpligast då jag vill vara försiktig
med vilka ord jag slänger u mig just i denna fråga.
Sorligt är det att det var just ett sådant gäng då dom
drar ner varandra så mycket i skiten och då är det faktiskt inte så konstigt
att dessa "icke-födda i Sverige" dras över en kam och bidrar till sitt egna
dåliga rykte. För jävla tråkigt men sant.

Jag kan själv känna mer rädsla när ett sådant gäng närmar sig just för att man hör så mycket.
Sen hjälper det ju inte att titta på efterlyst där 95% av alla gärningsmän dom söker
"talar svenska med brytning".

Så kluven i denna frågan men jag är så jävla svenne att jag faktiskt ryggar tillbaka.
Känner en del " icke-födda i Sverige" och självklart håller jag dom varmt om hjärtat.
En del är trevligare än mina svenska kompisar.
Fan vad fel det blir men man måste liksom dela om dom,
det är alltid "dom" när man syftar på dessa " icke-födda i Sverige".
Vi och dom!

Well, well. Har både dåliga och bra erfaranheter, precis som med alla människor man träffar
men jag är restriktiv.

Kram från tjej som tycker synd om grannen men som tyvärr inte är förvånad över att det händer!