Tolv steg.






Såg Twelvestep första gången på Finito för några år sedan
och gode gud vilken chock jag fick.
När dom klev upp på scen i sina vita dräkter och gasmasker
fick min mage panik och klumpade sig.
Ångestnivån som infann sig av detta spektakel var nog
en sjua på Freuds ångestskala.
I en trång varm lokal med psykopater på scen,
HALLÅ!!, klart fröken nojjig fick ett psykbryt!
En fet smäll i magen fick jag när dom gick på.

Men shit var tufft det var!
När magen efter en stund knycklat upp sig igen och rätat ut sig såg
jag fascinationen i denna morbida entré.

Och givitevis gillade jag det. Helt sjukt men på
något sätt var det en sån tuff upplevelse att musiken
upplevdes på ett annat sätt.
Skulle aldrig sätta på deras skiva här hemma
och lyssna till bara så där men live
är Twelvestep jävla tuffa!

I går hade dom bytt utstyrsel och det var nästan så
att jag grämde mig lite över att dom bytt bort
sina psykopat outfits! Inte lika påverkande utan dom!


Kram hej från tjej som dov hörsel idag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0