Hm, why?
Jag gillar det här med att vara fysisk, jag kramar gärna mina vänner och
även dom jag inte känner så väl kramar jag gärna när jag hälsar på dom.
Ta lite på någons axel ibland, eller på ryggen när man ska gå sida vid sida
för att komma iväg samtidigt liksom. En touch på armen när man pratar.
För mig är det ett sätt att visa att man är med i samtalet men också ett
sätt att visa att man faktiskt bryr sig. KÄRLEk is da shit här i livet,
nog så viktigt med sina vänner, om inte viktigare.
Igår ändrade jag nog uppfattning, en old boyfriends kompis kom fram till mig
och tjattrade lite. Sen tog han mig på magen och då kände jag:
don´t touch me! Fast när han sa: Vad smal och fin du har blivit
blev han genast förlåten för att ha tagit på min mage.
Så just där och då slog det mig att folk kanske faktiskt tänker så när jag tar på dom.
Jag får helt enkelt hoppas att dom inte uppfattar mig
som så äcklig som jag uppfattar honom.
Fy, tänk om folk tänker som jag tänkte igår,
Usch, den där Diana, hon bara tar på mig hela tiden, hon är ju så äcklig!
Lördagskyss från Diana som kramar ALLA just nu, om dom inte är äckliga!
