The man, the myth, the legend!


Efter nästan två och en halv timmes lipande sved mina ögon och huvudvärken dunkade lite
så konserten på TV fick jag se i sängen.

Dansa kan han, den där mannen och uppenbarligen beröra folk.
Tråkigt för dom som redan 4 minuter in i konserten fick bäras ut avsvimmade.
Så bittert att vänta hur länge som helst för att sedan missa allt. Stackare!

Muhohahihe, tänker jämt på min storasyster när jag ser hans uppträdanden
och den där gången vi tittade på Michael Jackson och hon lipade som sören.
Mitt lip igår var inget emot hennes just då.
Men jag får sluta mobba henne nu. När hon lipade som tusan när vi såg honom
var hon ung tonåring och skulle gifta sig med honom.
Jag är 28 (läs: TJUGOTRE!!) och lipade nästan lika mycket som hon gjorde då
så hon kan ju mobbas tillbaka nu =)

Billie Jean har , som jag skrivit förr, alltid varit en av de låtar jag spelar när jag gör mig ordning för att gå ut.
En pepp låt som får mig i stämmning, den och Put your hand up for Detroit.
Men nu blir det ingen mer Billie Jean före utgång, hur pepp
kan jag bli av den låten nu liksom. Den blir ju mest bara sorlig nu!

Kyss från Diana ; Michael Jackson,  Rest In Peace!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0