Diana - vet mest och bäst!

Som brukligt vandrade klanen Skintaby på kyrkogården igår.
Någon idé min pappa tutat i oss sen vi var små (tror jag),
att gå på kyrkogården på Alla helgonsdag och titta vad fint
det är när det är massa tända ljus all over the place.
Visst tusan är det vacker, även jag har nått den åldern då
jag uppskattar vackra konstiga saker. Det gjorde jag för några år sedan.
Från mitt fönster kommer jag se denna lysande gravgård varje dag
i massa månader, men promenaden på kyrkogården med familjen rules.

Fast jag vet inte jag, om det är så mysigt att det tar 80 minuter att ta sig runt
Västra kyrkogården när det normalt tar max 30 minuter.
Vad tidsfördröjningen berodde på? MIN MAMMA:
Sölkorvarsnas sölkorv nummer ett!

Det är inte precis så att hon dansar fram med sin rullator och inte fan går
det fortare när hon, likt ett barn, ska stanna och vända sig om och glo på allt
och kommentera det mesta.

Hennes fötter släpade mer och mer och jag frågade om hon hade ont i benen.
Vad då, frågade hon. Dina fötter säpar allt mer. Det beror på skorna, svarade hon!

En liten bit fick jag faktiskt köra henne i rullatorn.
Hon satt på sisten och jag puttade på med all min kraft!

Jag har knappt något tålamod överlag och att vara med mamma är tålamodsprövande
kan jag lova. Men jag håller god min och är tapper.

Vi försöker få henne att bli kompis med tanken på att hon borde skaffa rullstol.
Jag tänker tjata hål i huvudet tills hon skaffar rullstol.
Om inte annat kommer hon skaffa det för att få tyst på mitt tjat,
för om det är något jag är bra på så är det att tjata!

Puss från Diana som frös, för det var ju liksom ingen varm kväll!