No more angry Diana, bara när det är befogat!


Ibland är jag liksom lite för feg för att säga ifrån.
Till vissa människor har jag inga problem med att säga till
eller visa att jag blir arg.

Men till vissa går det liksom inte, då fegar jag ur.
Det finns fan tjejer som är riktiga ragator och dom passar
jag mig lite för.
De tjejer som nästan alltid skriker och gapar och är
konstant arga över allt och inget.

Dom som faktiskt på riktigt förtjänar en utskällning
utan dess like.
Dom vågar jag inte höja rösten till!!
Tjejer kan vara så jävla lömska och öppnar man käften
åt nån av dessa ragatorna blir man trashad for life.
Dom drar sig liksom inte för att ställa allt påsin spets
och skämma ut en 8 och sig själva, men det fattar dom ju inte)!

Och dessa tjejer, dom som är ragator är så läskigt
grymma på att snacka skit!!

Men fan, ibland drivs jag till vansinne och snart kommer jag
förmodligen att komma till den punkt då det brister.

En gång blev jag ruskigt arg och den gången minns jag tydligen
för då tappade jag verkligen både tålamodet och fattningen.
En kille min syster kände i skolan var sjukttaskigt mot henne
för några år sedan när vi va ute och jag blev så tokigt arg
på honom så jag slog faktiskt honom och drog sönder hans tröja.

SÅ arg brukar jag INTE bli men fan, my sister is my sister,
don´t mess with her!!

Puss från tjej som jobbat med anger management och nästan aldrig är arg längre=)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0