Skraj Diana!


Jag har en tendens att vara rädd för många saker och hitta faror med det mesta!
Men men, som vi alla vet måste man göra det fan fruktar för att
fruktan ska försvinna.

Jag har många smårädslor som kvittar sen del rädslor som inkräktar
på mitt liv. Ja, några fobier helt enkelt men det som känns är rädsla
och lite smått panik.

Helt logiskt är det så att man måste göra den jobbiga saken
om och om igen för att habituera och vips, så är den läskiga saken inte så jobbigt.

Jag lider lite av klaustrofobi. Hatar trånga utrymmen och även större rum utan fönster.
Vågar inte låsa på toan och hiss, fy fan för hiss,
Men så igår var det dags för en hisstur tyckte Ylva.
Vi valde att åka en våning på Sjukhuset. Är man på sjukhuset och fastnar
borde det gå väldans snabbt att bli räddad och håller jag på att dö av chocken
är vi ju på ätt plats.

Att åka hiss är nog den mest klaustrofobiska som finns.
Som att stå inlåst i en betongklump. Det finns liksom inte en chans i världen
att man kan försöka ta sig ut. Blir man inlåst på en toa kan man åtminstone
ge det ett försöka att sparka upp dörren. Sen att inte det kommer funka är en sak
men man kan ju åtminsitone göra ett aktivt försöka att komma ut.
HUr gör man i hissen liksom? Trycker på en knapp och står där lugnt och väntar
på att nån kommer?

LÄSKIGT!

Tvekade några minuter innan jag klev in i hissen. (Först fick Ylva minsann åka en våning,
ville ju ha lite koll på hur länge jag skulle stå i betongklumpen).

Och OH MY GOD vad läskigt det kändes när hissen började röra sig.
Jag blev alldeles yr i huvudet och lite skraj såklartt.
Jag minns faktiskt inte vad jag sa till Ylva men jag tror att jag drog lite
i henne och sa att det här inte går.
Men jo fan, hissen stannade och vi hade kommit en våning upp.
Passade på att åka ner också, samma läskiga känsla i huvudet.

Det var nån form av skräckblandad förtjusning!
Jättenice att ha vågat göra något jag är så rädd för samtidigt
kändes det overkligt men framför allt var jag skakis!

Heja Ylva som är modig och "tvingar" !

Kyss från tjej som är lite förvånad över att hon klev in i betongklumpen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0