Diana - vet mest och bäst!

Man får för sig något, man hittar anledningen till varför något
blev som det blev. Denna förklaring man ger sig själv blir sedan
ens sanning. Utan att veta vad som egentligen är sanningen
blir man upprörd och kastar skit på den som orsakade detta.

Viktigt att komma ihåg är då att ens egna uppfattning
av vad anledningen är faktiskt inte behöver vara sanningen!

Så, om man tror sig veta sanningen blir det så
jävla sant att man är helt säker.

Någons uppfattning som blev dens sanning resulterade i
att jag fick ett sms som var elakt och faktiskt ganska förnedrande.

Denna människas sanning och uppfattning är långt ifrån
den riktiga sanningen och min uppfattning!

Sen får man helt enkelt pracka på sin egna sanning på andra
och det smutsiga i detta är att folk har en tendens till att tro
på folks åsikter. Känner man inte mig är det klart att man tror på vad
min "vän" säger om mig!

Det allra smutsigaste i kråksången är att en annan "vän" är rörande
överens om sanningen som inte är sann.

Och det smutsigaste av allt är jag för bara några minuter sedan
drog slutsatsen att någons ord är sanning.
Fast det vet ju inte jag egentligen. Denna någons ord behöver ju
faktiskt inte vara sanningen.
Men jag litar på min känsla om att det är sanningen.

Om man uppfattar mig på ett speciellt sätt så gör man det,
jag kan inte känna för alla och jag kan inte vara alla till lags.

Om det gör mig till en flummig människa som leker med andras känslor,
som tror mig vara bäst och gör andra människor mindre är det trist
men this is me!

Det är fritt fram att tycka illa om mig och det är fritt
fram att prata skit om mig om man vill.
Alla måste vi ventilera våra känslor.

Lördagspuss från Diana som är känslokall och tar det med en nypa salt!!