Diana - vet mest och bäst!

Min kära syster ska idag för första gången i sitt liv flyga!
Hennes flygerver satte in redan förra veckan men hon är
förvånandsvärt lugn. Jag hade förväntat mig värre.
Typ några psykbryt och massa tjat om att hon inte klarar det.

Kankse för att jag inte bor med henne längre som jag
inte upplevt detta.
Frågan är ju hur Jonas har haft det där hemma.

Jag blir lite pirrig och ångestfylld för hennes skull,
fy för tusan att sitta i ett plan och verkligen vara
maktlös och ha noll kontroll.
Har man väl boardat så finns det liksom ingen återvändo!!

Fast jag tror att hon kommer att älska att flyga,
just för att flygningen kan ta henne till hennes drömresor!

Frågan är hur jag ska överleva utan att träffa syster på
drygt två veckor med nästan ingen kontakt!!

Speciellt på hennes 25-årsdag!!

Kyss från tjej som strax ska vinka hej då:)