Jag och Leif GW.


Tycker det är lite lustigt att en natts sömn kan förändra
så mycket, trots att man faktskt sover.

Igår fick jag bad news och när jag gick och la mig hade jag fan
världens beykmmer på mina axlar.
Det här med att vara lessen är ett jävla dominospel.
En sak händer, sen en till och så blir man lessen och helt
plötsligt blir man lessen över alla småsaker som inte är som det ska
och sen är fan allt skit.

Men i morse när jag vaknade hade jag lite andra perspektiv på saker
och ting. När man hunnit sansa sig lite inser man liksom att allt
kanske inte står och faller med en händelse.

Vissa saker kan man faktiskt lösa själv, ändra på eller
ta bort ur sitt liv.
Andra saker kan man bara acceptera och sedan hoppas på det bästa.
En del saker behöver man faktiskt inte engagera sig så mycket i
så ibland måste man låta det bero och inte tänka sönder saker.

Va fan, måste ju hitta nåt bra i eländet!

Sen att detta har resulterat i att jag har en våt kudde, svullna ögonlock som
gör att det ser ut som om jag varit i ett fajt, påsarna under ögonen är av
sizen gekås-kasse alá Leif GW Persson! Det är svårt att få på mascara på svullna ögon,
men va fan, det gäller att skilja på det viktiga och det oviktiga!

Kyss från Diana vars axlar är lite lättare idag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0