Auf wiedersehen.


Nu är det alldeles starx dags för mig att åka till hospitalet.
Jag är inte så nervöst just nu utan snarare skräckslagen.

Jag har kommit fram till att det absolut värsta måste
vara ifall jag hamnar i nån slags koma under narkosen.
Jag hör allt och alla men kan inte vakna upp.

Ja, att vara helt medveten men inte vaken och att stanna i
det stadiet i massa år. Det eller att dom hittar lite cancer
är nog det som skapar handsvett just i nuläget.

Men men, det är bara dra några djupa andetag, ta på mig
ytterkläderna och gå ner till bilen för om några minuter bär det av.

Trevlig dag alla kära läsare och vänner <3

Torsdagskyss från Diana är kaffesugen!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0