Diana - vet mest och bäst!

Puh, nu är det över för denna gång. Att bli sövd var lätt som en plätt,
det var att vakna som var det jobbiga.

Första gången jag vaknade låg det nån gubbe mitt emot mig med en
maskin som pep. Jag hörde sköterskorna tjata om att deras
fasta telefon nummer två inte funkade.
När jag öppnade ögonen var jag så yr att jag bara ville somna om.

Min hals gjorde ONT och det kändes som att nån hällt en halv öken
i min käft. Det botade sköterskan med en citronpinne som jag otacksamt
tappade i golvet. Snabbt hämtade hon en ny. Jag minns inte om jag la
den nånstans eller om jag tappade den också. Fick dricka nån sockersaft,
blev av med droppet och så ville hon att jag skulle gå på toa.

Som om jag ens orkade röra mig, nej!
Hon ville prompt veta min blödarstatus så hon fick kika efter
när jag låg kvar i sängen.

Andra gången jag vaknade låg det en tjej mitt emot mig.
Hon hade nog ont för fy vad hon gnällde. Då började jag lipade.
Varför vet jag inte men jag var så snurrig i huvdet så allt var bara
sjukt jobbigt!

Tydligen var jag en mes för under operationen hade min puls gått
upp och jag hade grimaserat och det betyder tydligen att man har
ont så jag fick en extra dos morfin, därav yrseln förklarade dom.

Och den där jävla yrseln satt i hela dan och även idag har
jag känt av den.

Kaffe, macka och lite mer saft senare kände jag att jag var redo att
åka hem vid tolv. Fast nej, jag kunde ju inte åka hem utan att ha varit
en drama queen. Jag höll på att svimma när jag bytte om så jag fick
åka en svajjig rullstol tillbaka till uppvaket och vila ett par timmar till!

Då var det en liten pojke med bandagerat huvud där, han fick minsann en
piggelin han! Fuskit för att jag fick hålla tillgodo med en bomullspinne
doppad i nån jäkla citronsyra!

Jag lämnade sedan sjukhuset med en spykondom,några servetter
med stöd av älskade Ylva.

Bilresan hem var inte den skönaste bilresan men det var gött att
komma hem. Och mitt i all morfinyrsel var det himla mys att sätta
på mobiltelefonen och läsa gulliga sms från mina söta vänner.

Deras fina hälsningar gjorde det lite lättare att stå ut.
Sen blev jag bortskämd med glass,choklad och godis.
Dock kan vi konstatera att jag inte mådde helt bra,
dels för att det var godis OCH glass kvar idag men också
för att jag inte rökte på sju timmar.

Dessutom var jag tvungen att blunda mestadels av tiden
för jäkla vad snurret satt i och när det snurrade mådde jag illa.
Således låg jag pladask i soffan och lyssnade på tv:n.

Gick och la mig vid elva och sov gott fram till kl 6 i morse!

Fredagskyss från åksjuk Diana